Imorrse försov jag mig. Det var en behövlig försovning, men inte mer bra för det. Det var väldigt länge sedan jag hade en försovning som var bra, vilket bara kan betyda en sak: Jag är för stressad. Om ni inte förstår hur en försovning kan vara bra är ni också för stressade. Det måste vi ta tag i, sen.
Jag vaknade iallaflal klockan 06:00, men min buss går 06:15, så det blev uppochhoppaochtapåsigdetklädermanhittadenärmastsängeninteätafrukostutanbarahoppapåbussen- stil.
Det gick bra tillslut, jag hann i tid nått så när till skolan, och jag hann till och med dit i en av mina gamla Hammerfall t-shirtar.
Naiva jag trodde att ingen skulle se något men det var det första fröken A sa till mig, och ungefär då förstod jag att en sovmorgon är svår att dölja.
Förlåt mig Hammerfall, jag tycker om er. Men ni är kanske inte den allra mest slipade kniven i lådan av metalhjältar.
Nu: grupparbete..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar